Caféer, och deras föregångare kaffehusen, har i alla tider fungerat som en oas där människor kan träffas, eller för den delen få välbehövlig egentid, för att generera och utbyta idéer och kunskap.
Det första kända kaffehuset öppnade i Mecka i slutet av 1400-talet, men de fick sitt stora genomslag ungefär hundra år senare då kaffehus började öppnas i Konstantinopel och kringliggande områden. Kaffehusen blev snabbt de primära samlingsplatserna i storstäderna (dock enbart för männen – kvinnorna fick dricka sitt kaffe i hemmen) och där roade man sig med brädspel och skvaller, gjorde affärer och uppdaterade sig om vad som hände i omvärlden. Kaffet var den självklara drycken för schackspelare och tänkare, och kaffehusen kallades för “de bildades skola”. Kaffehusen var några av de första offentliga platser som inte handlade om alkohol eller religion och blev därför en central samlingsplats för upplysning och nya idéer.
Kaffet kom till Europa genom Venedig, och i slutet av 1600-talet öppnades det första kaffehuset där och kort senare i Storbritannien och Frankrike. Även i Europa kom kaffehusen att förknippas med intellektualitet, framförallt i Storbritannien där studenter var de första att ta sig an kaffet. Folk kunde till och med betala en penny för inträde till kaffehusen för att lyssna till deras akademiska samtal, och därför kom kaffehusen att benämnas som “penny universities”.
Inom kort hittade allt fler till kaffehusen då de insåg att man kunde umgås, göra affärer och debattera fritt oavsett samhällsklass. Allt från vetenskap till politik kunde diskuteras och det är därför inte så konstigt att kaffehusen kom att bli viktiga knutpunkter för social och politisk förändring, till och med upplopp och anstiftelse till revolution då tidskrifter och politiska pamfletter också cirkulerade flitigt i kaffehusen.
Kaffehusen blev under 1700- och 1800-talen till en egen kultur i Europa, till exempel i Wien, där kaffehusen började kallas “kaféer”, och det var under den tidsperioden de även kom till Sverige. Trots flertalet kaffeförbud under tidsperioden kom kaffet och caféerna att få stor betydelse för det svenska folket då drycken blev så populär att den så småningom ersatte brännvinet som den primära vardagsdrycken. De flesta människor idag har en hälsosam balans i sitt alkoholintag – vi beställer hem kvalitetsvin från Vinoteket att ha som helglyx eller till festmåltiderna och håller oss till alkoholfria drycker som kaffe under vardagarna. Det var dock inte fallet förr i tiden, då öl och brännvin ofta dracks varje dag och till alla måltider. Kaffets popularitet i Sverige hade därför en stor inverkan på folkhälsan och så kallade nykterhetscaféer grundades under 1800-talet.
Än idag har caféer betydelse för affärer, studier, kultur och idéspridning i allmänhet. Många arbetsplatser förlägger sina möten till caféer för en mer trivsam miljö, och de är även populära samlingsplatser för studiegrupper. För den som föredrar att jobba eller plugga ensam går det också bra att ta med sin laptop till cafét för en produktiv fika. Många aspirerande författare väljer också att sitta på caféer för att få inspiration och ro att skriva. Ett känt exempel är J.K Rowling, som började skriva bokserien om Harry Potter på ett café.
